Konstiga tankar - tänk om..

Ibland har jag sådär galet tokiga tankar för mig och även om dom är sådär otroligt tokiga så tror jag inte att jag är riktigt ensam om att ha dem heller.

För några kvällar sedan var jag ute och gick med en vän och vi passerade viktoriabron. Jag höll min mobil i handen och fick plötsligt ett sådant sjukt infall av att vilja kasta den i älven, eller inte kasta den i älven..mer låtsas kasta den i älven men ändå hålla kvar den(!?) Sen blev jag sådär orolig för att jag skulle tappa den och började fantisera om vad som skulle hända om jag faktiskt tappade den när jag låtsades kasta den. Då skulle jag alltså kasta bort en av mina käraste ägodelar? varför skulle jag ens vilja tänka tanken på att låtsaskasta den? Blev nästan lite upprörd över att det skulle kunna hända att jag tappade den ifall jag försökte.

Ibland har jag verkligen så fruktansvärt lite att tänka på verkar det som...

Ibland när jag går i trappor brukar tankarna skena iväg och jag tänker på hur det skulle bli om jag skulle ramla. Säg att jag ramlar och slår ut framtänderna? Hur skulle det se ut? Jag skulle förmodligen inte se klok ut och det skulle nog ta rejält ont. Sen skulle jag måsta till tandläkaren och bara det är ju en skräck i sig. Och vad som händer där vill jag knappt tänka på... Förstår inte varför tankarna skenar iväg såhär, men jag tänker tanken väldigt ofta när jag springer i trappor, framförallt stentrappor. Sen blir jag nästan sådär löjligt försiktig för att undvika att det händer.

Alla vet ju vilken stämning det kan vara på bussar på kvällarna.

Alla sitter lugnt och stilla på sina platser, man iaktar folket som kliver på och folket som kliver av. Alla vet vid vilken hållplats dom ska kliva av, man trycker bara på en knapp för att stanna bussen. Visst låter det enkelt? För mig kan det vara fruktansvärt komplicerat alltså.

Man sitter där i mörkret, försöker urskilja var man är. Om och om i tanken tänker jag på att jag ska trycka på den där knappen, den lilla röda knappen. plättlätt..jag trycker bara...

Sen tänker jag på att när jag trycker på den där lilla röda knappen, så vet ju alla att det är JAG som trycker på den. Det innebär att alla kommer att titta på mig.. Alla kommer att följa mig med blicken när jag går längs gången, staplandes, för tro aldrig att man kan gå normalt i dom där gångarna, kanske fastnar man med väskan någonstans också som pricken över i:et.

Lyckas jag ta mig hela vägen fram till dörren så tänker du nog att det måste vara vunnet. det är väl inte alls säkert? Jag har fortfarande allas blickar på mig. Vem vet, jag kanske ramlar just där utanför? det kanske är halkigt ute? tänk så pinsamt om jag ramlar och alla ser det? Jag sitter där på min plats i bussen och har gått igenom senariet gång på gång i mitt huvud. Ska jag ta på mig väskan på ryggen eller ska jag hålla den framför mig när jag går? Vad är smidigast? Om jag gör så, tänk om... tänk om... tänk om...osv..

Allt detta för ett simpelt litet knapptryck på en liten röd knapp?

Jag närmar mig min hållplats. Jaha..... då var det dags..... ;) Och kors i taket, det gick ju riktigt smidigt!

När man håller i något som man verkligen inte bör tappa, en vas, ett barn, en matbricka ja vad som helst. Hur många har inte tänkt tanken på att släppa det och vad som skulle hända då?

man vill ju verkligen inte göra en sån sak, ändå tänker man tanken ibland.

Ibland när jag hållt i småbarn har jag tänkt tanken på vad som skulle hända om jag tappade barnet, eller bara släppte barnet. Inte för att jag någonsin skulle göra en sån sak, tanken kittlar bara. Jag tänker inte så för att jag är ond (tror jag åtminstone).

vad händer om jag gör det ???

*ler lite*...

Jag har faktiskt väldigt väldigt många skumma tankar ibland.

Ibland när jag ser en människa som sitter och stirrar ut genom en ruta, fastnat med blicken i golvet, eller någon annanstans, kan jag inte låta bli att fundera på vad dom tänker på? Sitter dom och tänker på sånt här strunt dom också? Sitter dom och dagdrömmer och kokar ihop små historier dom också?

Om jag gör såhär-blir det såhär-sen såhär- och då händer dethär. eller - dethär, och jag vill-sådär.

jadu, mycket är galet....