En professor i filosofi står framför sin klass, med några saker framför sig på katedern. När lektionen börjar lyfter han, utan att säga något, fram en stor och tom syltburk, och fyller den med stora stenar. Han frågar sedan studenterna om burken är full. De nickar jakande.
Så plockar professorn upp en låda med småsten och häller dem i burken. Han skakar burken lätt och småstenen finner vägen till hålrummen mellan den stora stenarna. Igen frågar han studenterna om burken är full. De nickar jakande igen.
Professorn tar då upp en påse med sand och häller den i burken. Självklart fyller sanden hålrummen mellan stora stenar och små stenar. Återigen frågar han studenterna om burken är full och studenterna svarar med ett rungande JA. Studenterna börjar nu skratta.
Nu, säger professorn när skrattet lagt sig, ponera att denna burk representerar ditt liv. De stora stenarna är de viktiga sakerna i livet, din familj, dina barn, din hälsa, dina vänner, dina favoritsysselsättningar, saker som om allt annat försvann, och bara de sakerna återstod, så skulle ditt liv fortsatt vara fullständigt.
De små stenarna representerar de andra sakerna som betyder något, ditt jobb, din bil, ditt hus. Sanden är allt annat, de små sakerna. Om du först häller sanden i syltburken, fortsatte professorn, blir det ingen plats till de stora stenarna eller småstenarna. Det samma gäller i livet. Om du spenderar för mycket tid och energi på de små sakerna, får du aldrig plats till de sakerna som är viktigast för dig.
Koncentrera dig på de saker som är viktigast i ditt liv. Lek med barnen, ta dig tid till motion, bjud ut din kära på middag, njuta av naturen en stund till. Drick te med din familj, besök din gamla mormor. Det blir alltid tid kvar till att städa huset och kasta soporna. Ta hand om de stora stenarna först, det som verkligen betyder något. Prioritera, resten är bara sand!
1 kommentar:
Klockrent.. Det är så jävla sant det där!
Skicka en kommentar