Våra blickar möts, min vän skakar sakta på sitt huvud. Du väcker min nyfikenhet och jag får ett hopp om ett kanske, Du drar in mig i ett alltid, för att sedan locka mig med skratt och frihet, hängiven underbar frihet. Nu ligger du här bredvid mig med slutna ögon. Fridfull, stilla stilla.. Jag har inte somnat än, utan fängslades av dig och alla tankar som berör oss, alla mina drömmar, dina drömmar, våra drömmar.. Mitt betraktande öga brister, rinner över, av din skönhet, Min perfekta älskling... I tårar reflekteras det solljus som bildat mönster på din vackra rygg, du är mitt allt. Inkapslad denna morgon förevigat i mitt minne. Jag vet att du snart vaknar.. Och på nytt drar in mig i ditt underland. Där jag kan känna smaken av ditt skratt som lockade mig den kvällen, där jag kan lukta på ditt hjärta, nudda vid din själ, röra vid din röst, smaka på dina ord, se din doft och känna det blåa i dina ögon.. Men ett litet litet tag till får jag vara betraktaren. I ett ögonblick till är du min och bara min. Jag Älskar dig, Daniel. En viskning, min hand som sakta och försiktigt smeker din kind.. Men du vaknar ändå. Du vaknar så lätt, min älskling. Du ler, kryper närmre.. nästlar in fingrarna i mitt hår. Jag känner dina andetag i min nacke, dina läppar som formar sig till en lätt kyss... och undret börjar på nytt. Älskar dig. Älskar dig så.Aldrig aldrig har jag älskat så starkt förut...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar